OM OSS
Anders Chydenius
prästgårdsförening
Föreningen grundades år 2011 i syfte att bevara den unika prästgården på Kyrkbacken i Karleby med däromkring liggande byggnader. Föreningen har som målsättning att utveckla museimiljön till ett allmännyttigt, anrikt och levande demokrati- och kulturcentrum. Under årens lopp har prästgårdsföreningen arbetat fram en renoverings- och arkitektplan för prästgården, samtidigt som föreningen har arrangerat olika kulturaktiviteter av olika slag i Chydenius anda t.ex. mindre konserter, teaterföreställningar, föreläsningar och författarbesök.
Verksamhet
Prästgårdsföreningen bedriver verksamhet i Chydenius anda, vilket innebär ett brett verksamhetsområde som kan sammanfattas till dessa tre teman.
Kultur
Demokrati
Bildning
Föreningens historia och tidigare verksamhet
Föreningen grundades år 2011 när det framkom att det fanns planer på att skapa lägenheter i prästgården och hyra ut dem som bostäder. En grupp eldsjälar samlades med målet att bevara och utveckla prästgårdens byggnad och museiomgivning. Man såg värdet i dess funktion som en historisk mötesplats, en plats för rekreation och kultur för allmänheten.
Anders Chydenius präsgårdsförening är en del av det större Chydenius-nätverket och samarbetar aktivt med övriga aktörer inom den så kallade "Chydenius- familjen". "Chydenius-familjen" består förutom prästgårdsföreningen också av Chydenius-Stiftelsen, Karleby universitetscenter Chydenius och Chydenius-institutets understödsförening .
Styrelsen 2025
STYRELSEMEDLEMMAR
Per Stenberg
Ordförande
Birgitta Aurén
Kaija Jestoi
Jaana Erkkilä-Hill
Esko Johnson
Seija Johnson
Viceordförande
Merja Passoja
Marjukka Puutio
Sonja Remell
Brit Stenman
Christer Store
Kristiina Teerikangas
Lauri Tuomi-Nikula
Mats Holmqvist
Verksamhetsgruppen leds av:
Mikaela Kurula
Verksamhetsledare
Peter Kankkonen
Pertti Hyttinen
Sakkunnig
Gustav Björkstrand
Hedersordförande
Anders Chydenius
och prästgården
Anders Chydenius (1729–1803) var en finlandssvensk präst, politiker och pionjär för yttrandefrihet, ekonomisk liberalism och mänskliga rättigheter. Han verkade i svenska riksdagen och förespråkade tryckfrihet, religionsfrihet och näringsfrihet långt före sin tid. Chydenius ses som en föregångare till nordisk demokrati och en viktig inspiratör för öppenhet och jämlikhet i samhället.
Anders Chydenius var verksam som predikant och kaplan i Nedervetil åren 1753-1770 och gjorde viktiga insatser när det gällde att uppodla kärrmarker, införa nya djurraser och växter och tillämpa nya odlingsmetoder.
Han ägnade sig också åt medicinsk verksamhet, ympade folk mot smittkoppor, framställde läkemedel och utförde ögonoperationer. Mest känd är han dock genom sin verksamhet vid riksdagen i Stockholm 1765-66 genom att kräva rätt till fri handel på utlandet för de österbottniska städerna och genom att argumentera för ekonomisk frihet, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter. Han medverkade också till att övervakningen av statsfinanserna skärptes och tryckfriheten utökades.
Chydenius var verksam som kyrkoherde i Karleby från år 1770 till sin död år 1803. Han var bosatt i den åren 1736-37 uppförda ståtliga prästgården, som till det yttre har bevarats i ursprungligt skick. Här koncentrerade han sig på församlingsarbete, men intresserade sig också för musikverksamhet, bland annat genom att grunda en orkester som framförde ledande europeiska tonsättares verk. Åren 1778-79 och 1792 deltog han på nytt i riksdagsarbetet. Han försvarade tjänstefolkets rättigheter, krävde en fri arbetsmarknad och tog år 1779 initiativet till religionsfrihetsförordning. I sina skrifter behandlade han lantbrukets utveckling, salpeterframställning och främjandet av bosättningen i Lappland.
Prästgården uppfördes 1735-1736 under kyrkoherde Karl Gustaf Weranders tid och kallades Kvikants prästgård. Den blev betydligt större än den föreskrivna lagliga storleken.
Där fanns förutom kök, ändkamrar, långa kammaren och biskopsrummet också en stor samlingssal avsedd för större samlingar. Anders Chydenius låt 1773 renovera huset, brädbeslog byggnaden som rödmålades och fönstren fick sin nuvarande storlek. Föreningen avser att återställa byggnaden i sin ursprungliga form med bland annat den stora salen, som kunde användas för olika samlingar, kammarmusik, teater, föreläsningar och familjehögtider. Prästgården och den intilliggande kyrkan är klassificerad av museiverket som en byggd kulturmiljö av riksintresse sedan 2010.
M E R A I N F O R M A T I O N O M C H Y D E N I U S